Ingen kunde röra oss.

 
Endast två dagar kvar, sen kommer mitt hjärta hit. Även fast det endast är ungefär fem dagar sen vi sågs så längtar jag mer än någonsin efter honom. Dessutom så var dom här få raderna otroligt förvirrande och ansträngande för hjärnan att skriva. Grammatiken fuckar ur och jag måste fiska efter vissa ord. Det blir svårare och svårare att få allt rätt när man far och flyger mellan olika länder. Men i morgon är det Mars, på tal om ingenting, och då är det pappas födelsedag och alldeles strax vårtider!



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback