Du är mindre nu än jag mindes dig.

 
Inom en timme bär det av till Oslo för att träffa lite vänner, sen drar jag vidare till Göteborg på en liten minisemester. Jag var ju faktiskt där förra helgen också. Inte illa pinkat att få vara i Sveriges vackraste stad två gånger på två veckor. Så nu mår jag gott.

Kompisar överallt!

 
 
Jag är svinrädd för fåglar, men nog är dom allt bra söta ändå. Det vill säga om dom håller sig på avstånd. Jag börjar undra om jag är birdwoman. I alla fall idag. Tuppen jagade mig idag också. Jag skulle bara ge dom mat, så det var väldigt otacksamt av honom tycker jag! Han kanske osade min rädsa och tog tillfället i akt att imponera på hönorna. Men det är lugnt, jag är van.

Helgens ointressanta bilder.

 
 
 
 
 
 
 

För du var solskenet. Och jag var ensam.

Äventyrsbadet i Askim var stängt, så vi drog till Drammen och badade istället. Gud vad jag hade kul alltså. Så här i efterhand, så känner jag att det här är saker man borde göra oftare. 
 
 
Just nu är det film för hela slanten. En bild från min och Julies One Direction kväll får duga.

Jag var nere men uppe på fem.

Jag är tröttare än tröttast, men laddar om ändå. Mina planer för dagen är att ta med barnen till Askim på äventyrsbadet. Ärligt talat så är barnen inte så vidare taggade på det, det är jag som är den drivande kraften. Haha, låter väl vettigt?
 
 
Gårdagens lunch. Alla älskar väl matbilder? Eller. Dressingen var tydligen mycket god och dessutom hemmagjord sa dom. Dock hälldes den upp ur en sådan där köpt flaska. Så jag vet inte jag. Ja, god var den. Men fan inte hemmagjord. 

Du är det finaste jag vet, när allt annat här är falskt och fel.

 
Jag råkade köpa ett halsband. Jag trodde att det var två stycken, två separata. Så jag köpte det bara för korsets skull. Jag hade fel, dom satt ihop. Lyckat. Jag behöver en handyman nu känns det som.

För jag vill veta om kärlek finns.

Vad jag verkligen inte har ork eller lust att vakta barn hela helgen. Jag är trött, grinig och så ortroligt uttråkad. Alltså ingen bra kombination när man har med barn att göra. Jag är stört desperat efter socialt sällskap också. Helst någon över tolv år. Och som inte tjatar och skriker och gnäller. Herre Gud, det här kommer bli en lång helg och jag hoppas innerligt att mitt humör blir bättre så att jag inte framstår som ett monster.
 
 
Våren har i alla fall kommit på riktigt nu känns det som. Tror jag. Ser så ut i alla fall.

Om himlen finns är jag förlorad.

Jag spontanbestämde mig för att gå till frisören och klippa mig idag. Det är både det bästa och det sämsta jag har gjort på länge. Jag har inte varit hos en riktig frisör på snart fem år tror jag, så det kanske var bäst. Men dom kapade en hel del av manen. Så jag sitter lite med hjärtesorg faktiskt. Men men, gjort är gjort. 
 
 
 
Lite sådär framkrystat leende i den nya frisyren.

Inga kan ta fel på varann som vi.

Nu skriver vi historia, det lovar jag. För jag, Jennifer Gustavsson Eriksson, hittade ett par jeans som satt som ett smäck. Aldrig är jag nöjd med jeansen jag köper, men dom här, dom vill jag leva i. 
 

En enda sak är given - vi är två hjärtan i samma kropp.

 
Min söta lilla pojke.

Du är svår att leva utan, jag är svår att leva med.

 
Mitt motto här i livet. Skoja. Men jag gillar skylten. Det första jag gör varje morgon är att kolla på den, typ. Coolare tjej. Men budskapet är både sant och klockrent.

Gråa dagar skyndar aldrig på.

Gjorde något helt crazy och köpte en sjal. Woho, I'm wild. Jag äger bara stickade, tänkte bryta det mönstret. Jag har mycket vettigt att säga these days. Annars längtar jag hem, så otroligt mycket.
 
 

Hon är överallt, där du stannar och dit du flyr.

 
Dör lite till av skratt. Den här har jag och Christian kollat på hela morgonen. Seriöst, hur söt är inte människan? Haha! En sann hjälte, det är vad han är.

Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting.

 
Jag vill ha! Mycke vill ha mera. Ge mig. Och jag sitter fortfarande och deppar över att det inte finns några One Direction biljetter kvar i Oslo. Mitt liv är över. För seriöst, jag blir så himla glad av att lyssna på deras musik, så att få se dom live, skulle ju göra mitt liv fulländat. Eller åtminstone överlycklig. FU

Thailand 2011

Jag satt och bläddrade igenom ett gammalt arkiv och halkade in på Thailandsbilder. Tiden går så fort och jag vill tillbaka dit. Songkran var ju det roligaste jag har varit med om och det äger rum ungefär nu.
 

Man lever så mycket man hinner.

Jag hann träna två gånger, sen tyckte min kropp att det var något fel med att träna och så bröt ett brutalt virus ut. Ungefär så kan man sammanfatta de senaste dagarna. Vad jag inte riktigt förstår är att hur ett influensavirus kan ha sån stor verkan på kroppen, att man kan ha ont i varenda minsta lilla muskel på grund av det. Nej, dom här dagarna har varit en pina, för jag har envisats med att jobba trots att jag egentligen verkligen inte borde ha gjort det. Men vad gör man inte för att få komma hem liksom. Idag så ska vi alla fall premiärgrilla, på tal om något helt annat.
 
 
Den där jäveln kan jag i alla fall rekommendera, även fast den typ sprutar ända rakt upp i hjärnan och att det sedan rinner ner i halsen så att jag spyr av smaken samt tanken på vilken väg den har färdats. Haha.

Underbart.


Man saknar inte sånt som man har.

 
Det är förmodligen bara jag på hela planeten som sitter och småler åt det här klippet. Men alltså Nisse, hur underbart söt är inte han? Jag blir så glad! Haha. För er som inte vet vem Nisse är, så är han med i Klasses julkalender som sändes år 1992. Han kan gärna få flytta in i min garderob så att jag kan ta fram han när jag behöver le lite. Ville bara säga det, haha.

En vacker dag blir ingenting som förr.

 
Tog en nostalgitrip till 2010 och hittade den här låten. Jag blir sjukt glad av den.

Bränt barn vill in i elden.

Jag vet då vilken film jag ska se innan jag går och lägger mig! Kvällen är räddad alltså! Pelle Svanslös och den stora skattjakten var verkligen min absoluta favoritfilm för några år sen! Jag tröttnar aldrig.
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg